leonardo

26 januari 2007 17:17

Hej kära vän! Jag kan inte annat än hålla med, även om mitt specialintresse just handlar om psykiatrin. Vissa politiker avskaffade ju våra mentalinstitutioner i syfte av vara "politiskt korrekta" - med kända, katastrofala resultat. Det finns dessutom fall som inte är allmänt kända som också lett till stort lidande pga reformen.

Det är sant att psykiatrin inte kan hjälpa alla, men brist på kunskap betyder inte att vi ska släppa iväg alla som kan vara farliga för sig själva och andra. Om vi står inför problemet att vår bristfälliga kunskap inte kan hjälpa alla, då måste vi hjälpa dem vi kan och samtidigt skydda allmänheten mot dem som utgör en risk. Vi lär ständigt, även om det kan tyckas gå långsamt ibland. Vi är bara människor och gör så gott vi kan. Vi bör även göra så gott vi kan gentemot allmänheten och dem vi inte kan hjälpa just nu.

dsorfi

26 januari 2007 17:30

Det är så fruktansvärt så det finns inte ord,alliansregeringen lovade ju stort även i detta.

Fru Fundersam

26 januari 2007 17:50

Nej. Det GÅR inte att förstå. Alla hemskheter. Det blir för SVÅRT att ta in. Och man kan inte begripa hur tragiskt det är för ALLA inblandade: Föräldrar, släktingar, bekanta och kamrater till pojken. Men också: Föräldrar, släktingar, bekanta och kamrater till den stackars galne och sjuke gärningsmannen. Och läkaren som bedyrat att den psyksjuke var frisk nog att släppas ut igen. Hur ska han må nu? Det är INGA lätta beslut att fatta. Men tyvärr är det ju så att en del människor inte klarar av att leva ute i samhället. Ensamma. Utan stöd. Då blommar det sjuka upp i dem.
Tänker också på hur det ska kännas för förövarens mamma ... Det ÄR så sorgligt alltsammans.

Filifjonkan

26 januari 2007 18:28

Leonardo och Fru Fundersam och Dzorfi ja klokt talat Det värsta är att (som Leonardo) också pekar lätt på är att det kommer antagligen att hända igen.Rubrikerna säger ju också att det vandrar omkring så sjuka personer som jämförs med tickande bomber. Den vetskapen känns inte alls bra. Tänker nu också på alla föräldrar till barn som skallgå till skolor och andra aktiviteter. Idag tror då inte Filifjonkan om hon hade barn och varyngre att jag någonsin skulle våga barnen själva gå till skolor och liknande. Skulle nog följa med dem.Det är ju ingen garanti men ändock nägot lugnare för en mor. Familjerna sluter sig mer och mer mot omvärlden tror det kommer att eskalera, Sverige har ju varit ett "öppet samhälle" (allt är ju relativt) men se bara på våra mördade ministrar. Också sjuka personer som utfört dessa dåd. Sverige måste anrtagligen genomgripande ändra inriktning vad gäller psyk och kriminalvård samt medborgarnas allmäna säkerhet. Tråkigt,ja men det är summan av kardemumman skulle Filifjonkan tro.

Hannele

26 januari 2007 19:38

Man ska inte ens försöka förstå, då blir man tokig.
Världen är full av fördomar och okunskap, inte lätt att vara psykisk sjuk i dessa dagar, alla är ju inte våldsamma (men tokigt är det, att nämndemän, vanliga lekemän utan medicinsk kunskap ska besluta, vem som får gå fri?!?)

Kane

26 januari 2007 20:16

Tills läkare döms för medhjälp till mord, misshandel och vad psykdårarna än ger sig på när de skrivs ut som "friska" så kommer läkare fortsätta att skriva ut kompletta puckon.

Blir så bitter när jag hör Mona Sahlin gnälla om att "Ååh det är så synd att inte Anna fick dela detta idag". Jo tack! Anna Lindhs mördare sökte hjälp innan mordet och fick ingen. Han har också kort innan dådet varit intagen. Men psykvården har inte tid och råd med sig själv så istället för att fånga upp de sjuka så hamnar de på gatan. Mona och hennes sossefalanger har blod på sina händer för sina nedskärningar i en av de viktigaste av alla "vårdar" som finns.

Psykvård MÅSTE få kosta. Det går inte kompromissa med irrationella människor som ena dagen är fullt normala för att andra dagen bli fullständigt galna. Det finns ingen logik att gå på. Det finns inga klara stolpar att lista upp. Varje person som är sjuk är en egen person med sina egna symptom och vilja. Dessa MÅSTE fångas upp vid varje signal som ges. Inte efter ett vansinnesdåd. Inte under. FÖRE!