pia puma

24 januari 2008 17:37

Ha ha jag ser Thindra framför mig.

maria

24 januari 2008 17:52

Hihi, exakt så beter sig vår katt... Inte bara på burkar, ibland kan det räcka med att man öppnar kylskåpet:)))

Filifjonkan

24 januari 2008 18:40

Piapuma: Ja det är precis så det är,,fnissar
Maria:Ja precis räcker med att prassla med ett papper från delikatessdisken du vet i köket så kommer de farandes som raketer inte det att de är hungriga de kan precis nyss ha ätit en rejäl portion med. Det är någon slags larmsignal det ljudet :)

Hannele blev skrämd

24 januari 2008 19:30

bara jag som hoppas så

Breezie

24 januari 2008 20:53

Jag asknar dina pussel, vart har dom tagit vägen? :p

Frump gapskrattar

24 januari 2008 20:56

Den var ju bara så bra!
En katts liv i ett nötskal!

Ha det gott, kramen!

Filifjonkan

24 januari 2008 21:04

Hannele:Hahaha,,ja det kan man säga
Breezie; Fniss de kommer rätt som
Frump: ja dessa kära luddbollar är så typiska

akson

24 januari 2008 21:25

Den var bra!
Jag gillar verkligen Morrgan och Klös. Läser dem varje dag i våran tidning. Oftast är det svårt att låta bli att skratta då man läser den strippen.
Ha det bäst!

Filifjonkan

24 januari 2008 21:32

Akson; ja de är bara så roliga de där Morgan och Klös

dsorfi

24 januari 2008 22:43

Hahaha,tycker att jag känner igen det.

Nina på Johangården

25 januari 2008 10:57

*gapskrattar*

Det där är klockrent, absolut! Fast inte med en katt, med min stora Bortbyting. Matvraket. Aldrig har han så bråttom som när det eventuellt låter som mat. Att han misstar sig en hel del gånger - tja, det rycker han på sina hundaxlar åt.