Veckan bläddrar förbi med full fart.Dagarna blir kortare mörkret faller tidigare det syns.Hösten står i farstun men tvekar ännu att komma in.Har varit kortnostalgisk med lilla My en trevlig stund.Skall skicka lite av dem till Mumin han vill säkert se dem med.Dags att byta till nattkläder på torsdagen som är trött.Godnatt Sverige var ni än är.

Tänker på en väninnas dotter som snart skall nedkomma med ett flickebarn en rejäl liten klimp på över 4 kilo..familjen har redan 2 gossar så tösen kommer som en extra efterrätt som det skulle uttryckas i Batbutistan,,,.men det är så spännande ,,,blir mer spännande ju äldre man blir .Man ser ju direkt en liten rosa klädd docka, Har sett henne redan men hon är inte i vår värld där utan ännu i sin egen,,,Roligt numera med dessa ultraljud som visar på skatten hon bär nära sitt hjärta.Man lurar på namn på dockan och så vidare...Ja hennes mor har redan packat sin akutväska för att fara dit när det bär av till lassarettet. Deras 2 gossar väntar på bäbisen..eller bebban som de säger.Hon skrev nyss till mig att hon dammsugit och städat i sitt hus så tiden är straxt inne då kanske..

Om jag snubblat efter vägen om jag skrubbat mina knän sjunger Lisa Ekdal med sin vemodiga röst,,,ja dessa skrubbade knän det är det man minns från sin barndoms somrar.Cykeln tar mig på en vinglig tur i gruset som slutar handlöst med skrubbade knän armbågar haka och fläskläpp salta tårar på det.Eller varm solig dag ny hemsydd kjol mjuka gympaskor den tidens senaste mode.Lågt trästaket helt perfekt att balansera på för man var ju lindanserska.Fötterna flyttas armarna viftar balansen är någon annanstans och vips far man rakt ner med benen var sida om staketet och staketbrädorna rakt i grenen.Ajajaj....så ont,,sen balanserade man inte mer där.Varma granar fulla med kåda i den varma sommaren. Granar lagom stora att klättra upp i och gömma sig bland grenarna kika på folket som passerade på sin väg till tunnelbanan. Till saken hörde att man ofta fastnade i kådan med kläderna och rev upp stora glipor i byxorna. Man förbjöds klättra i träden man lovade runt men höll tunt.Gatans varma tjära som blödde som segt klister. Hur roligt var det inte att med någon upphittad GBglasspinne sitta där och peta i tjäran...och ve o fasa tjära på nya gula examensklänningen...Som nu alla förstår så var Filifjonkans mor en hårt prövad mamma.Som lappade och lagade Filifjonkans äventyr med den tidens kläder.Men få bort tjäran och maskrosfläckarna där gick hon bet.Minns än idag den knallgula vida klänningen med små band som skodde kjolen och ett knytskärp bak med rosett som fina stillsamma flickor kunde ha på sig.Men Filifjonkan var tyvär inte stillsam.